Här skriver jag lite om nya böcker jag läser och om upplevelser som jag gärna vill dela med mig. Har du kommentarer kan du kontakta mig här.
God läsning!
Ny bok för trädgårdsvänner: Gröna sidan upp! Råd, recept och tradition
Gröna sidan upp!
Råd, recept och tradition
Av trädgårdsmästare Kjell Åberg
Illustration och recept Lena Drameus-Åberg
Historien om den framgångsrika trädgården i Öja började med farfars fars gamla byxor.
”Hur kan Åberg ha råd med så fina byxor?” Undrade slottsherren på Bergsjöholm och tittade på sin trädgårdsmästare. Året var 1869 och trädgårdsmästare Anders Åberg, som kände sig misstänkt för att på ett oärligt sätt kommit över sina vadmalsbyxor, blev så arg att han sa upp sig.
Det blev starten för Åbergs Handelsträdgård som grundades 1872 och som än i denna dag lockar trädgårdsentusiaster till de välskötta odlingarna. För att inte tala om det mysiga trädgårdskaféet där Lena serverar hembakt bröd, goda pajer och bakverk. Boken är full av Lenas härliga recept. Kjell berättar valda delar ur sin uppväxt bland broccoli, vitkål, grönkål och jordärtskockor så intensivt att man kan känna doften av den fuktiga, skånska myllan mellan boksidorna.
Ett litet smakprov från sidan 29 i boken:
”Palsternacka. Det ångar från fälten, vår i mars. Blött. Mina stövlar slirar i leran. Där står de, oberörda av att vintern bjudit på 15 grader minus. En liten tendens till gröna skott syns i palsternackorna. Jag gräver med spade, djupt, de har långa rötter, nackorna. Plockar upp dem i stålkorgen, jordiga, kladdiga, fula. Halkar efter avslutad skörd med den halvfulla korgen till spolplatsen. Rena trolleriet! Efter några minuters spolning är palsternackorna snövita, mattglänsande, rena.”
Bilder: Lena Drameus Åberg och Kjell Åberg
Trädgårdsböcker av Helen Dillon
Helen Dillon´s Garden Book
Frances Lincoln, 2007
Helen Dillon On Gardening
Town House Dublin, 2005
Urval av artiklar publicerade i Sunday Tribune.
Helen Dillon är rolig! Riktigt underhållande rolig. Skriver artiklar och böcker så att läsarna hoppar högt på sina trädgårdsstolar eller faller i gråt av ren glädje. Och så är hon så fantastiskt kunnig. Hennes böcker är fulla av tips och hon delar också generöst med sig av sina egna misstag. A real plantswoman!
Helen Dillon tillhör mina favoriter.
Jag hade frossat i hennes böcker men inte träffat henne personligen förrän hon dök upp på en stor internationell trädgårdskonferens i Metz i Frankrike för några år sedan.
Alla var där – från ledande hortikulturella europeiska storheter till berömda japanska präster. Det var en spännande konferens som lyfte fram nya djärva trädgårdssatsningar. Några av talarna lyfte dock inte med sitt ämne utan stod och läste innantill i sina alltför långrandiga manuskript. De hade till och med glömt sina bilder hemma. Tristessen lägrade sig mellan bänkraderna och folk började undra vad det skulle bli till middag.
Då stod plötsligt Helen Dillon där på scen. Hon berättade lyriskt om utsikten från sitt vardagsrum. Om den nya kanalen bland rabatterna. Och om Mr Reginald.
"Alla trädgårdsägare klagar på sina hanhundar för att de kissar i rabatterna", sade Helen allvarsamt. "Lösningen på problemet är att man satsar på en kortbent hanhund. Som min tax Mr Reginald. Hur modigt han än lyfter på sina korta ben, missar han alltid målet".
Och så lyfte Helen på benet närmast publiken.
Applåderna dånade.
Fler böcker av Christopher Lloyd
Exotic planting for adventurous gardeners
Christopher Lloyd & friends
BBC Books, 2007
“Just the word exotic conjures up visions of the bizarre. To me it means something beautiful, colourful, curious, full of mystery, an alien world that we walk into and are transported to peculiar and unfamiliar surroundings…” I den exotiska trädgården planterade han eldröda kannor som Canna indica ´Purpurea´, ljusgröna bananplantor, eleganta ormbunksträd ”Dicksonia antarctica” och skyar av blåvioletta verbenor. Exotic planting blev hans sista bok, ofullbordad, men kompletterad av hans vänner.
Succession planting for adventurous gardeners
BBC Books, 2005
Man behöver inte vara såvärst äventyrlig för att lockas med av entusiasmen och de många planteringstipsen i boken. Att få rabatterna att blomma under hela växtsäsongen – från tidig vår till sen höst - är en härlig känsla. Färgstarkt och formsäkert blir det också med hjälp av Christopher Lloyds och Fergus Garretts handfasta råd och tydliga ”planteringskartor”.
Meadows
Cassel Illustrated, Octopus Publishing Group, London, 2004
Dessa ljuvliga ängar som omger Great Dixter! Fyllda av de mest läckra kombinationer som lysande smörblommor, röd klöver, blålila Iris sibirica och plommonlila orkidéer. Här finns det massor av tips för olika kombinationer i trädgården!
Trädgården i mitt hjärta.
Christopher Lloyd & Richard Bird
London, 1990
The Well-Chosen Garden
Harper & Row, New York, 1984
Bokrecension: Christopher Lloyd – His life at Great Dixter
Christopher Lloyd – His life at Great Dixter
Stephen Anderton
Chatto & Windus, London, 2010
Under Englandssemestern har jag njutit av den nyutkomna biografin om Christopher Lloyd – His life at Great Dixter av Stephen Anderton. Christopher Lloyd (1921 - 2006), var en färgstark förgrundsgestalt inom den engelska trädgårdsaristokratin. Han skrev de mest engagerade och fantastiska trädgårdsböcker på ett språk som var rakt och tufft. Han slet i sin trädgård och kunde efter mycken möda nöjt konstatera att ”it gives you the hell of a kick”.
Christopher Lloyd lyfte trädgården på Great Dixter till oanade höjder.
Det har också alltid varit ett nöje att köra vägen till den lilla byn Northiam nära Rye vid den engelska sydkusten och leta sig fram till grindarna till Great Dixter. Vad har han hittat på sedan sist? Var han hemma? Hade jag tur, kunde jag se den böjda, lite lufsiga figuren med den tvärklippta vita mustaschen lunka fram längs den långa perennrabatten med ett koppel av taxar skuttande i hasorna. Ofta under ivriga samtal med någon av sina trädgårdsmästare.
Den mustiga exotiska trädgården med eldröda kannor, ljusgröna bananplantor, eleganta ormbunksträd ”Dicksonia antarctica” och skyar av blåvioletta verbenor var ett av hans senaste verk. Han kunde det mesta, drillad sedan barnsben av den tämligen dominanta mamman Daisy, som dyrkade sin yngste son – her littlest chick – som hon delade Great Dixter med tills han var 51 år! Då dog hon, 92 år gammal, efter många år av intriger och dubbelspel. Hon var en mästare i brevskrivning – en konst som hon utvecklade till ett ödesdigert vapen mot hårt utsatta familjemedlemmar. Det är en kuslig historia.
Daisy Lloyd var avlägset släkt med Oliver Cromwell, vars idéer om enkelhet hon stolt efterlevde. Hon klädde sig i kyska dirndl-klänningar och höll familjen med de sex barnen i ett järngrepp. Daisys bidrag till den unge Christos lidelsefulla engagemang i trädgårdskonsten är dock ovärderligt för alla som älskar den fantastiska trädgården med de frodiga perennrabatterna, sagolika ängarna och roliga formklippta figurerna.
För figurerna svarade pappa Nathanael Lloyd, en golfspelande och ständigt frånvarande affärsman och arkitekturhistoriker. Han engagerade den store arkitekten på modet – Edwin Lutyens – att restaurera och komplettera den kring 1910 inköpta egendomen Great Dixter. Lutyens tog sig inte bara an huvudbyggnaden från slutet av 1400-talet, han gav också trädgården en arkitektonisk ram med rabatter, gångstråk och häckar. De cirkelformade trapporna bär hans signum.
Christopher Lloyd älskade Great Dixter. Som efterfrågad föreläsare och författare reste han jorden runt ett antal gånger, men längtade ständigt hem. Att ligga på knä med näsan i rabatten var bland det bästa han visste. Förutom att diskutera nya och vilda idéer med sin favoritträdgårdsmästare Fergus Garrett, skriva artiklar och trädgårdsböcker, laga god mat, ta sig ett glas och åka till Glyndebourneoperan tillsammans med sina vänner. Efter Christopher Lloyds bortgång 2006 har Fergus Garrett och en stiftelse tagit över ansvaret för trädgården.
The National Trust
Trädgårdskonsten är ljuvlig men förgänglig. Desto mer måste man beundra dem som kämpar på för att bevara kända, men hotade trädgårdar åt eftervärlden. I England finns The National Trust - en välgörenhetsorganisation med hundra år på nacken som köpt upp och räddat mängder med gamla hus, trädgårdar och stora landområden undan exploatering. The National Trust har räddat berömda trädgårdar som Sissinghurst Castle Garden och Hidcote Manor Garden, där hängivna trädgårdsmästare och tusentals frivilliga entusiaster håller historien vid liv! Den som köper ett medlemskort får fri entré. Och så får man NT:s utmärkta Magazine med många tips och fina artiklar.
Bild: Hidcote Manor Garden
Ny bok om julrosor
Juleroser og Påskeklokker
Claus Dalby
Just nu läser jag den nyutkomna boken ”Juleroser og Påskeklokker” av den danske författaren Claus Dalby. Han är en kunnig och underhållande författare och därtill en mycket fin fotograf.
Julrosor, Helleborus, är underbara växter som blommar tidigt på säsongen och sedan står med friska, blanka, gröna blad under större delen av året. Blommorna är sagolikt vackra, särskilt de många hybriderna som blir ganska höga, ca 40 cm, och strålar i vitt, rosa, purpur och många andra nyanser. De klassiska vita julrosen, Helleborus niger, blommar redan i november hos mig och kan hålla på till långt in i mars! De orientaliska hybriderna brukar komma kring påsk och blomma under nästan två månader.
Claus Dalby är mycket populär i Danmark och har gjort många TV-program om danska trädgårdar. Nu ska de också sändas i svensk TV under 2010. Dalby har ett eget förlag där han givit ut en mängd intressanta trädgårdsböcker
Bilden på julrosor kommer från Marianne Rosténs plantskola i Stignæs utanför Skælskør på Själland. Dit åker man helst under vårvintern innan påsk för att frossa i de nyutslagna skönheterna.
Bild: Danska julrosor