Trädgården är min fristad.
Det är den plats på jorden där jag kan njuta hämningslöst utan att bekymra mig om allt det där andra som jag borde göra. För det är så enkelt; så fort jag kommer ut i det gröna glömmer jag allt. Jag blir totalt uppslukad av trädgårdens väsen; av de första vintergäcken som lyser bland de vissna löven, av rosor som just håller på att slå ut eller dofter som dröjer sig kvar i augustinatten.
Delar av trädgården gömmer sig bakom höga häckar, flera av dem är vintergröna – den tjocka idegranshäcken som är minst två meter bred och den starkväxande lagerhäggen, Prunus lauroserasus ´Macrophylla´, som nått sina ansenliga fem meter på sina ställen. Klätterrosorna i träden strör generöst sitt vårgröna skimmer långt innan värdträden – äppelträd och plommon – hinner slå ut. Perennrabatterna är fyllda till bredden med flox, liljor, kattmynta och nävor. Och rosor och klematis.
Tidigt i april, när rabatterna knappt vaknat till liv, lyfter de orientaliska julrosorna, Helleborus orientalis, sina ljuvliga knippen av röda, rosa, plommonlila, blåsvarta och sidenvita blommor ofta med vackert prickiga insidor ovan den spirande grönskan. Då är det fest! Den tidiga vårsolen får kronbladen att lysa. Hur skulle jag orka med den gräsliga vintern utan längta efter dem? I år fick vintergäck och snödroppar växa så gott de kunde under de snömassorna som inte behagade försvinna förrän i början av mars! Hemskt!
Vintern är bara till för att man ska längta efter våren.
För att man ska se fram mot att få gräva i jorden, rensa bort kirskål och annat skräp. Det är nog det handfasta, jordiga och rejäla jag längtat mest efter när jag suttit där med min dator under mörka vintermånader och knattrat fram böcker och artiklar. Det låter kanske motsägelsefullt när jag i min bok ”Lättsam trädgård” propagerar för att man ska gräva upp gräsmattan och plantera lättskötta gammaldags rosor och perenner där. Men så är det. Man gräver, arrangerar och planterar. Ett par rejäla ogräsrensningar i början av säsongen, sedan sköter sig trädgården faktiskt själv under en stor del av sommaren. Nästan. Men lite roligt måste man ha. Jag menar, jag gillar att umgås med mina växter.
Bild: Rosa Paul's Himalayan Musk